Det talas mycket om barnfattigdomen i Sverige.

Det är bra att det talas om.

Absolut, men det är dags att gå till handling!

Vi lever i ett samhälle där det konsumeras i oändlighet.

Man ska ha saker.

Och har man inte det senaste så är man.. Ute??

Så har det väl egentligen varit genom alla tider, men till vilket pris?

Vad är det som gör att man hamnar i denna fattigdom?

Att man inte ens har råd att köpa mat till sina barn?

För DET är fattigdom för mig.

Såg ett inslag på tv igår.

Om detta.

Tragik.

Jag tänker på alla dessa galor till Världens barn, Plan osv.

Men hur mycket av detta går till Svenska barn?

Ska vi inte i första hand värna om svenska barn?

Innan vi tar hand om resten av världen?

I min värld är det så att man ser om sitt eget hus först.

Jag önskar att vi kunde ta ett gigantiskt kliv framåt och komma bort från denna barnfattigdom i landet Sverige 2011.